Höstmöte 2011

Kring lucia brukar Gillet anordna sitt höstmöte. Idag var det höstligare än någonsin, även om det var på självaste luciadagen. Söderköpings Lucia Rebecka Kindeberg med tärnor sjöng mycket vackert på luciadagens sista insats efter en sällsynt intensiv dag med många framträdanden.
På höstmötet brukar Gillet inbjuda någon intressant föredragshållare som talar om något historiskt ämne, gärna med anknytning till Söderköping. Dagens gäst var historikern, fil. dr Sofia Gustafsson från Linköpings universitet. Hennes ämne var "Kometer, järtecken och ond bråd död", i anslutning till hennes forskningsprojekt om prästen Joen Petri Klint, verksam i Söderköping och sedan under mer än 40 år som kyrkoherde i Östra Stenby på Vikbolandet. Klint författade flera handskrifter, av vilka hans bok om järtecken finns i Linköpings stiftsbibliotek och om vilken Sofia har kunnat ägna ett flerårigt forskningsprojekt.
Projektets mål är att dels ge ut handskriften, dels skriva en bok om Klint, hans verk och hans samtid. För den som läser Gillets årsbok finns en artikel om Klint av Anders Fahlbeck i årgång 1996. Sofia har också planer på att skriva om staden Söderköpings roll i Klints handskrifter.
Klint var inte unik som insamlare av berättelser om järtecken, så som kometer, blodsregn, missfoster, monster, himlafenomen och annat, utan en av många i sin tid. Att han satt i sin östgötska prästgård hindrar inte från att han var välinformerad om vad som hände både i Stockholm och utomlands.
Föredraget var mycket uppskattat och Gillets vice ålderman Ola Mård tackade Sofia för det intressanta föredraget.

Årsbok 2011

Efter lite stiltje här i bloggen så kan vi presentera en verklig nyhet. Ända sedan 1922 så har Gillet varje år givit ut en årsbok till sina medlemmar. Vi är stolta över att årsboken kommit ut varje år sedan dess, inga dubbelårgångar eller annat "fusk". Det gör att årets årgång är nummer 90.

Årsboken innehåller precis som vanligt artiklar med anknytning till Söderköpings historia. Det flesta artiklar genom åren handlar om själva staden. Men i år har vi gått några kilometer från Söderköping för att finna omslagsbilden, en bild av Bolltorps slott i Skönberga socken. Om detta slott (eller ska man säga herrgård?) skriver K-G Andersson, uppvuxen på grannherrgården Liljestad - som han för övrigt skrev om i årsboken 2008. Bolltorp har genomgått många växlande öden och var länge sätesgård för ätten Funck.

Nästa artikel är skriven av Simon Eksmo, uppvuxen i Söderköping och numera studerande vid Göteborgs universitet. Simon skrev sin c-uppsats våren 2011 om brev utfärdade av medeltida kungar i Söderköping. Den kom till redaktionens kännedom och efter liten förkortning så visade den sig passa alldeles utmärkt som årsboksartikel. Att Simon är född 1987 är väl värt att nämna.

Georg Nyström föddes 1912 i Söderköping men var under större delen av sitt liv bosatt och verksam i Göteborg. På ålderns höst skrev han ned lite barndomsminnen för sina närmaste, som nu fått plats i Gillets årsbok som ett tidsdokument.

En Gillesmedlem i förskingringen är Lars-Erik Appelgren i Uppsala, som besökte museet sommaren 2011 och där fann något intressant i form av fyra ålderdomliga apotekskärl som han beslutade att utforska mera. Han är själv professor emeritus i farmakologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Ett arkivfynd på Vadstena landsarkiv bildar grunden för Carl-Johan Ivarssons artikel om den utfattige Mogataprästen Pehr Sjöstedt (1722-1789).

Så har årsboken fyra kortare artiklar som kan ses som en efterskörd till 2010 års stora boksuccé, Söderköping Nu & Då, med text och bilder av Lars Sylvan och Lars Hedenström. Nu har de båda skrivit om några olika Söderköpingsföreteelser som kan intressera: stadens första fotograf, trakten Morfars kulle och lite till.

Som vanligt innehåller årsboken traditionella saker som årsberättelse för föregående år, ekonomisk redovisning och medlemsförteckning. Samt naturligtvis annonser. Utan annonserna skulle årsboken bli en betydlig kostnad för Gillet. Nu är det istället en av årets viktigaste inkomstkällor! Så gynna annonsörerna!

Om en brunnsfest, en etikett och en praktbok

Det är bokmässetid. Det innebär att en rad böcker skall presenteras, recenseras och säljas, kanske inte så mycket från "bokhandelsdiskarna" utan via nätets boklådor. En av höstens finaste böcker är en bok med det märkliga namnet: Yrke: Povel Ramel - inte en biografi. Författarna heter Staffan Schöier och Stefan Wermelin och mer om boken finns att läsa här. Hyllande recensioner har publicerats i Corren och Expressen.

Någon recension blir det inte här, dels för att skribenten inte hunnit läsa den och dels för att det här inte är en bokblogg. Men det är en Gillesblogg och på sidan 267 så återfinnes mycket vänligt ett tack till "S:t Ragnhilds Gille, Söderköping". Vadan detta?

Jo, 2008 så fick Gillet ett mejl från Ingemar Perup, redaktör på Bonnier Fakta. Han hade på något outgrundligt vis hittat en etikett med texten Sorglösa. Naturligt mineralvatten. Härtappat från den hälsobringande S:t Ragnhilds källa. Rekommenderas av hovkapsylerare P. Ramel Ramelösa. Etiketten var tydligt inspirerad av den välkända Ramlösa-etiketten. Nu undrade han om bakgrundshistorien till detta, och om det var möjligt att få en ren och snygg etikett att användas i en kommande bok om Povel Ramel. Det var just Schöiers och Wermelins bok det var fråga om.

Efter att ha frågat dem som var med då, och kollat in Gillets årsbok av årgång 1974 så kunde Gillets präntare meddela Perup att etiketten framställdes med anledning av brunnsfesten "Sorglösa brunn" den 8 juni 1974 till minne av S:t Ragnhilds källas 200-årsjubileum. En del i evenemanget innebar att vatten - som dock inte kom från källan utan var stadens kranvatten - tappades upp på flaska och såldes med denna etikett. Och naturligtvis så hade man varit i kontakt med baron Ramel som givit sin välsignelse. Mer finns att läsa i nämnda årsbok.

Allt detta meddelades Perup, som den grundlige Ramel-forskare han är faktiskt själv besökte Söderköping sommaren 2009. Ett antal etiketter fanns i behåll och en kunde tillställas Perup. Så nu finns den fina etiketten på sidan 106 i boken!

Årsmöte 2006 med Björn Eriksson

Ett årsmöte att minnas för Gillet var årsmötet 2006. Så här skrev Gillets dåvarande präntare Anders Levén i årsmötesprotokollet:

Efter årsmötesförhandlingarna kunde mötesdeltagarna lyssna till landshövding Björn Eriksson som talade över ämnet Östergötland i mitt hjärta. De drygt hundra deltagarna kunde lyssna till ett underhållande föredrag från en verkligt erfaren ämbetsman. Landshövdingen berörde på ett humoristiskt och livfullt sätt lärdomar från tidigare poster i karriären som han haft nytta av i sin nuvarande befattning. Avslutningsvis tog Björn Eriksson upp Östergötlands rika och betydelsefulla historia och geografiska företräden, innan auditoriet fick tillfälle att ställa frågor.

Gästabudet andra dagen

117 museibesökare i fredags och 324 idag. Lite bilder från Gästabudets andra dag. Foto: Carl-Johan Ivarsson

Soligt och fint väder

Gycklargruppen Trix uppträder. Museipersonalen har fin utsikt

Gästabudet första dagen

På fredagen började Söderköpings Gästabud. Här kommer lite bilder från museet, både ute och inne  från den allra första dagen! Foto: Gunilla Amnéus. 

Medeltid på museet och i hela staden

Kommande helg går i medeltidens tecken i Söderköping. Staden genomför för femte året Söderköpings Gästabud. Många goda krafter samlas för tre dagar i medeltidens tecken. 

För ungefär 400 år sedan tog Norrköping över Söderköpings roll som den viktigaste staden i östra Östergötland. Sedan kan man säga att Söderköping delvis levt på minnena av sitt storslagna medeltida förflutna. Intresset för Söderköpings medeltid har funnits länge. År 1918 bildades S:t Ragnhilds Gille, som kom att bli stadens hembygdsförening. I Gillet så kallas styrelsens funktionärer på medeltida vis för bl. a. ålderman, präntare och skaffare. Sedan 1922 har Gillet utgivit en årsbok, där ett stort antal artiklar om Söderköpings medeltid publicerats under åren. År 1947 gav S:t Ragnhilds Gille ut den hittills enda samlade vetenskapliga skildringen av Söderköpings medeltid, av historikern Sven Ljung. Boken är sedan länge slutsåld men kan eftersökas på bibliotek eller antikvariat.

Sedan 1978 så driver S:t Ragnhilds Gille det stadshistoriska museet i kyrkparken vid S:t Laurentii kyrka, i en byggnad som har medeltida delar och som länge användes som stadens skola. På stadsmuseet kan du se stadens utveckling från 1200-tal till nutid, där ungefär 2/3 av basutställningen ägnas åt medeltiden. Där presenteras texter, kartor och bilder som tillsammans med ett litet urval av de många arkeologiska fynd som gjorts i staden försöker att ge en koncentrerad bild av stadens historia.

Många museibesökare fastnar för de medeltida barnskor som visas i en monter. På museet finns också en modell av staden vid 1700-talets början – då mycket av medeltidsbebyggelsen ännu var bevarad, liksom av Stegeborg vid olika tidsskeden.

Höststart för fotodokumentationscirkeln

Torsdagen den 8 september startar höstterminens arbete i studiecirkeln kring de gamla söderköpingsbilderna i bildarkivet. Ett tiotal äldre söderköpingsbor under ledning av Bengt Olof Erlandsson träffas varannan vecka för genomgång av bildmaterialet. Arbetet resulterar i uppdatering av bildarkivets motivbeskrivningar.

Vi blir jätteglada om du, som har bildinformation att bidra med, kontaktar oss. Lars Sylvan, som är bildarkivansvarig, tar gärna emot dina synpunkter. Vi är även intresserade av att ta emot bilder, som du tror kan berika arkivet. Prata med Lars så kan han ordna så att kopior tillförs arkivet.  E-post: lars.sylvan@telia.com. Telefon: 0121 – 123 49. 

Väderkvarnen på Korskullen

Korskullen i stadens södra utkant uppläts 1925 till S:t Ragnhilds Gille på 30 år. Än idag kallar många söderköpingsbor denna kulle för Gilleskullen. Ett resultat var att några byggnader från Söderköpings omgivningar kom att skänkas till Gillet och flyttades till just Korskullen. Lagbergs lusthus på kullens topp blev museum och kafé. Ett fiskartorp från Hylinge och en loftstuga från Uggelö flyttades också hit. "Kronan" på verket blev den vackra väderkvarnen som stått på Hägerö i Gryt från godsägaren Linus Axberg på Fredriksnäs.

Under rätt många år var Korskullen/Gilleskullen ett centrum för S:t Ragnhilds Gilles verksamhet. Här anordnades större sommarfester som lockade många besökare. Med tiden blev det dock påtagligt att byggnaderna inte fungerade så väl som museilokaler för de stora samlingar som Gillet med tiden kom att få.

Numera har Gillet överlåtit äganderätten av Korskullens byggnader till Söderköpings kommun. Byggnaderna används delvis för föremålsförvaring, delvis som en del av den närbelägna campingens verksamhet. 

Lagbergsmonumentet

En av S:t Ragnhilds Gilles första insatser för Söderköpings historia var monumentet över Olof Lagberg. Johan Olof Lagberg (1789-1856) var läkare, docent i teoretisk medicin vid Lunds universitet och från 1823 intendent vid S:t Ragnhilds hälsobrunn i Söderköping och från 1827 stadsläkare. 1841 införde han den Gräfenbergska vattenkurmetoden vid Söderköpings brunn, vilket gjorde honom känd över hela landet. Monumentet över Lagberg restes i Brunnsparken 1923, 100 år efter Lagbergs ankomst till Söderköping. Lagberg vilar på Skönberga kyrkogård.

Välkommen!

Välkommen till S:t Ragnhilds Gilles blogg. Den här bloggen kompletterar vår hemsida och blir ett sätt för oss att ytterligare förbättra vår kommunikation med medlemmar och andra